Sommarlägret

1)Hon är som nioåring på sitt allra första läger. Det är en egen värld där alla bor i tält på en stor äng, till och med köket är i form av ett stort tält. Bord och tvättställ är tillverkade av surrade träslanor. Hon står inne i kökstältet framför en kolsvart 20 liters-gryta placerad ovanpå en stor gasoltub.

Hon rör och rör i den gigantiska svarta grytan, under grytan brinner den otäcka gaslågan. Varje morgon serveras havregrynsgröt och denna morgon ska hon koka gröt till trettio personer, något hon aldrig gjort förut. Hon rör och rör och lutar sig framåt mot den stora grytan, hon tar spjärn med den stora träsleven. Gaslågan väser hotfullt.

Plötsligt glider grytan av gaslågan, den glider sakta men säkert framåt och det enda som tar emot är tältduken och grötgrytan går mot en säker avgrund när den välter med hela sitt innehåll och gulbeige kladdig havregrynsgröt för trettio personer flödar ut över gräsmattan, en fast seg gegga som ryker av hetta, hon stirrar på härligheten, sen sätter hon händerna för öronen och kniper ihop ögonen hårt, och väntar med bankande hjärta på vad som komma skall. Hon är fullständigt livrädd.

-Oj, hur går det här? Kom ska jag hjälpa dig – det ordnar sig….den äldre kvinnan i blå kjol och skjorta kommer till undsättning…..hon vågar öppna ögonen, ta bort händerna från öronen och hjärtat slutar att hamra.

2)Jaha, snart är det frukost, ska bli gott. Måste se till att väcka alla ungarna i tälten nu, så de hinner göra sig klara. De kom i sovsäckarna för sent igår…..men det var så mysigt att sitta uppe med dem och fika och snacka….tänk vad de utvecklas på en sån här vecka…..undrar just hur det går där inne i mattältet…..hon som har frukosten idag verkade lite rädd och osäker….bäst att kolla hur det går för henne.

Men, oj här gäller det att vara snabb! Hon ser skräckslagen ut! Jag måste skynda mig!

-Oj, hur går det här? Kom ska jag hjälpa dig – det ordnar sig….

-Hon verkar livrädd….

-Du det är ingen fara, jag hjälper dig……

3)Den stora svarta grytan med gulbeige kladdig havregrynsgröt glider sakta men säkert ner från gaslågan ner mot gräsmattan och gröten flödar långsamt ut över gräsmattan. Hon sätter händerna för öronen, kniper ihop ögonen hårt och väntar på vad som komma skall.

-Dunk, dunk, dunk, dunk hör hon sitt eget bankande hjärta.

-Oj, hur går det här? Kom ska jag hjälpa dig – det ordnar sig….Kom ska du se, jag tar hand om det här och kokar ny gröt. Du kan få hämta nya havregryn där borta. Sånt här har hänt förut, det är inget att bry sig om. Om 10 minuter har vi fixat ny frukost.

Hon tittar upp på den äldre kvinnan i blå kjol och skjorta och ler ett osäkert leende, sen släpper rädslan och hon hämtar påsen med nya havregryn.